Glad Midsommar

Ett över hundra år gammalt romantiskt kort som farmor en gång i tiden skickade till farfar

.

"Fransåsen den 24/6 1904
mycket Glad midsommar önskas dig af Elin"

I Sveriges mellersta delar var midsommaraftonen 1904 mycket kall medan Midsommarhelgen år 1935 faktiskt var nittonhundratalets varmaste. Den allra högsta temperaturen uppmättes i Sveg, Härjedalen, med 35 grader.

Även i övriga Sverige var det mycket varmt.
Det kan man knappt tro, när man ser fotot som är daterat "Midsommar 1935".

Titta på fotot längst ner. Så mycket kläder!

Den som höll i kameran och fotograferade farmor och farfar, hette han "Gunnar Ekman"? Eller var farmor och farfar på resande fot och besökte någon som hette "Gunnar Ekman"?
Jag vet inte.

Nu ska jag fira midsommar. Den är magisk och utan tvekan en helg som är djupt förankrad i vår svenska folksjäl.

Jag låter samtidigt anteckningsböckerna, albumen, pärmarna, böckerna och bloggandet vila en tid. Nu ska jag  helt och hållet ägna kommande sommarveckor åt den yngre och den i allra högsta grad livligt levande generationen.

Jag vill önska dig och mig en lagom varm sommar med lite nederbörd. Regnet får gärna komma på nätterna, tack.

Vi håller av vår bygd
och de enkla tingen runt omkring oss själva,
Främlingen må säga vad han vill,
men här är vår rot och vårt fäste.
Här är vi hemma.
Här leker våra barn i gräset.

Om vi gör fest av vår midsommar
och ropar oss hesa i ishockeymatchernas kyla,
så är det i samtliga fall ett uttryck för samma anda,
nämligen att vi håller på det lilla skröpliga,
det enda som är vårt.

HIMLASPELETS FÖRFATTARE:Rune Lindström 

" Midsommar 1935
Hälsningar Gunnar Ekman "

Det förflutna

Året var 1872. Oskar II hade efterträtt sin bror,
Karl XV, som kung.

En norsk frigörelseprocess hade just påbörjats. Den norsk-svenska unionen kritiserades hårt av författare, politiker, affärsmän och liknande grupper. Det var inte Oskar II:s fel. Han blev bara kung under fel tid.

Det var också det året då farfarsfar, Henrik Zakrisson Lundin, vid 29 års ålder, gifte sig första gången. Bruden var en kusins dotter, den 21-åriga Apollonia Kristina Nilsdotter, född 1851 i Holafors. Ådals-Liden.

Deras första barn föddes den 6 november 1872, knappt åtta månader efter bröllopet. Flickebarnet döptes till Kristina Karolina.

Två år senare föddes det andra barnet, en dödfödd flicka. Fem dagar efter förlossningen dog Apollonia Kristina i rödfeber. Henrik blev änkling och lämnad ensam med ett litet barn. Ett år efter moderns död, den 9 mars 1875, dog också lilla Kristina Karolina.

Apollonia Kristina Nilsdotters liv blev kort, men hur mycket skulle hon inte ha kunnat berätta?

Modern, Stina Brita Olofsdotter, hade blivit änka 1863. Stina Britas morfar, Anders Persson, gick bort två år senare, en februaridag år 1865. Apollonia Kristina, 14 år gammal, blev ensam arvtagerska till ett hemman, som vid den tiden omfattade halva byn Holaforsen.

Eftersom hon var omyndig utsågs en förmyndare. Kvar på gården fanns nu bara Stina Brita, Apollonia Kristina och en ung man med namnet Nils Jonsson Åsberg från Svenneby, Fryksände i Värmland. En man som inte var kyrkobokförd i Ådals-Lidens socken.

Kort efter morfaderns död gifte sig Stina Brita med värmlänningen, tog en aprildag år 1865 ut flyttningsbetyg åt sig och dottern, och flyttade till Fryksände. Någon månad efter det att Stina Brita och Apollonia Kristina hade lämnat Holaforsen sålde förmyndaren halva hemmanet Holafors 1.

I december 1869 dog Stina Brita nere i Värmland. Strax innan modern dog hade Apollonia Kristina, 18 år gammal, ensam fått göra den långa resan tillbaka till hembygden. Hon blev sedan bosatt hos sina morföräldrar i byn Sundmo i Ådals-Lidens socken tills hon gifte sig.

Kristina Karolina Lundin, född 1876

De båda porträtten visar farfarsfars och farfarsmors, (Brita Hansdotter Molin), förstfödda dotter. Hon fick precis samma namn som farfarsfars dotter i första äktenskapet.

Kristina Karolina Lundin, född 1876 i Holaforsen, gifte sig år 1900 med Nils Fredrik Näsström, född 1862 i Moflo, Ådals-Liden. Det var hans morfar som började använda släktnamnet Näsström.








Paret Näsström flyttade till Nyland i Multrå.
Nyland 1:10, Multrå (Y), Sollefteå
Svenska gods och gårdar, sidan 985.

Ett gammalt fotografi

På ett gammalt, bleknat, illa hanterat fotografi tittar min farfar på mig. Blicken bränner genom tiden. Ögonblick möter evighet. Ju äldre en bild blir desto starkare blir den.

"Bror 1½ år gammal" står det på baksidan. Eftersom farfar var född 1881 kan fotot dateras till 1883. De andra barnen är sannolikt hans äldre syskon: Kristina Karolina, född 1876,
Henrik Robert, född 1877 och Sara Johanna, född 1879.

Det allra äldsta bevarade fotot lär vara från 1826. En fönsterutsikt fotograferad av uppfinnaren och fransmannen Joseph Nicéphore Niépce (1765-1833) .

Mitt foto från 1883 är taget av J. A. Josefsson, Nittorp, Ulricehamn.

På Porträttfynd finns bara ett litet antal porträtt inlagda, där J. A. Josefsson är namngiven som fotograf. Under ett av de porträtten har en person, som känner till hans släkt, skrivit en kommentar: "Fotografen var en tusenkostnär, som enligt efterlevande aldrig var norr om Ulricehamn".

Kan det vara en tillfällighet, att det enligt Folkräkningen 1890, nämns en handlande Johan Amandus Josefsson i Ed, Forsmo (Y), född 1862 i Nittorp, Elfsborgs län? Hans initialer blir tveklöst J. A.

Kan det vara en tillfällighet att det samtidigt, enligt samma folkräkning, nämns en annan handlande i Ed, Forsmo (Y), som heter Clas Vilhelm Josefsson, född 1854 i Nittorp?

En fotograf Clas Josefsson (även C.W. Josefsson), Vännäs (AC), finns också nämnd och representerad på Porträttfynd.

De här två herrarna skulle kunna vara något att ta sig an för en fotograf-forskare.
Men jag lämnar dem därhän.

En scannad bild av baksidan av det jag tror, är det äldsta fotot i mina ärvda album. Men jag har andra albumbilder vars patina visar, att de kan vara minst lika gamla eller äldre.

Tyvärr finns ingen nu levande människa som kan ge personerna på de porträtten namn. Men ansiktsdragen hos några avbildade personer är lätta att känna igen hos en senare född generation eftersom vissa drag kommer tillbaka och tillbaka och tillbaka



Faktabank

Skolfoto

I dagarna har över en miljon grundskoleelever
fått ett efterlängtat sommarlov. Många blev intervjuade av någon journalist på examensdagen och fick frågan: Vad ska du göra på sommarlovet? Ur deras svar saxar jag ord som "tennis", "dataspel", "bada", "cykla", "fotboll", "studsmatta", "sovmorgon".

Hade någon farbror eller tant med anteckningsblock gett mig den frågan på 1950-talet skulle svaret ha innehållit ord som "bada", "simskola", "leka", cykla".

Barnen på fotot hade också sommarlov, men deras sommarlov innehöll mycket mindre tid för lek.

"Det fanns ingen fritid att sysselsätta, ingen tid att fördriva. Livet bestod av arbete, därmed jämt". (Ur Nicke Sjödins bok: Odögdern, ISBN 9175421445. Läs några verser från en av dikterna i boken: Klicka på comments ovan! )

Skolfotot med 18 elever och en lärarinna är från "Skolan, Näsåker". Det kan ha tagits någon gång under skolåret 10 september 1919 - 3 juni 1920. Det året hette lärarinnan Hilma Wik. Min pappa "Nils" står längst upp till höger. Han var född 1911. Alla barn ser ut att vara lika gamla. Om någon av dem lever idag är den personen omkring 95 år gammal.

I betygsboken kan jag se att pappa skrevs in i Näsåkers småskola den 10 september 1918. Då står inget namn på någon lärarinna. Troligtvis var det samma småskolelärarinna de två första åren. Sedan fick pappa ett allvarligt hjärtfel och kunde inte gå i skola en enda dag i tredje klass.

Skolåret 1921-22 hette hans lärare Albert Näsström, (son till hemmansägaren Hans Näsström och hustrun Margareta Andrietta Lidfors i Näsåker). Mellan 1922-1923 hette folkskolläraren Gunnar Lundberg. Därefter finns inte fler anteckningar i betygsboken.

Redan 1850 hade den första folkskolan inrättats i Ådals-Liden. En ung Oskar Frisendahl, bror till V. B. Frisendahl , blev den allra första folkskolläraren. I hela 38 år hade han den tjänsten. I början ambulerade skolan mellan byarna , sex veckor på varje plats. Undervisning bedrevs då i någon sommarstuga eller liknande byggnad.

Först 1874 ändrades folkskolan från flyttande till fast folkskola och Oskar Frisendahl fick sin tjänst helt förlagd till Näsåker.

Familjebild

Alla foton har inte placerats prydligt i ett fotoalbum. Den här bilden har legat löst i en låda och blivit märkt av tidens tand.












Kanske är bilden från 1930-talet. Kanske har bilden skickats hem till Sverige av någon emigrantfamilj. Kanske inte. (Uppdateringar: Se nedan!)

Så vad finns då att berätta om en bild, som man inte vet någonting om. En bild som står i bjärt kontrast till de porträttbilder, som de professionella fotograferna tog.

Tio personer i olika åldrar har förevigats framför ett hus. Inne i huset finns ytterligare några personer. Genom fönstret betraktar de nyfiket vad som försiggår. Det är en förhållandevis stor familj.

Förr var det vanligt med små hus och stora familjer. Det här huset, föreställer jag mig, var ganska stort. Även om familjen hade piga och dräng fick säkert barnen på fotot hjälpa till mycket hemma.

Ved och vatten skulle bäras in. Kläderna de bar hade mamma eller någon sömmerska sytt. Gick någonting sönder lagades det. Fönstren på huset var insättningsfönster som sattes in på hösten och togs bort igen på vårsidan. Inte låste man ytterdörren. Något som i vår tid är nödvändigt.

På baksidan fotot har någon med blyertspenna helt kort skrivit Erik. Den 31/12 2005 fanns i Sverige enligt SCB hela 313.731 personer med det förnamnet. När det här fotot togs fanns väl färre, men ändå så många, att jag inte skulle klara av att ta reda på vilken familj det här var, även om jag skulle vilja ge mig på ett sådant försök.

A picture with its legend says more than thousand words
(Edward Steichen, f.d. direktör för The Museum of Art, New York).

En forskningsrapport, som jag läst någonstans, men glömt var, sa att en bild i genomsnitt inte säger mer än 170 ord.

Hans Uno Bengtsson, (docent i teoretisk fysik vid Lunds universitet, författare m. m., ur Långarydssläkten. Enligt Guiness rekordbok världens största dokumenterade släkt) hade en gång under en av sina föreläsningar räknat ut att en bild i medeltal säger 100.000 ord.

Nu skulle jag vilja vända på "steken" och fråga: Kan ett ord säga mer än tusen bilder?

Uppdatering den 1 juli 2006:

Läs "Smulans" kommentarer om bilden ! Titta också på det foto hon har lagt in på Porträttfynd .
Där finns värdefulla uppgifter.

Nu är fotot placerat i ett kuvert tillsammans med dina uppgifter, Anita!

Uppdatering den 22 juli 2006:

Roger skrev:

Jag satt och visade mamma på en massa kort när hon plötsligt sa att där är ju vi. Det stämmer det är hela familjen Emil Håkansson. Kortet är taget framför deras stuga i Västanbäck.
Övre raden fr vänster: Axel, mormor Ida, morfar Emil, Oskar, Halvar
Nedre raden: Hulda, Sonja, Mamma Astrid, John och Albert.

Hälsn Roger

En gammal bil

Jag kan tänka mig att det var en stor upplevelse när den första bilen stod på en gård i Sverige och ersatte hästskjutsarna som fortskaffningsmedel. Vilken revolution för landsvägstrafiken ! Bilmärket och årsmodellen på bilen är för mig obekant. Är det en T-Ford? Kan det vara 1920-tal?

Hatten, som mannen bär, tycker jag att jag känner igen från några av dessa oräkneliga, amerikanska westernfilmerna. Kanske är det den typ av cowboyhatt som helt felaktigt fick namnet "ten-gallon hat".

Den typen av hatt kom till Texas via Mexico med mexikanska "vaqueros". De bar hattar dekorerade med "galloon". När jag slår upp detta ord i en amerikansk dictionary står följande:
"A narrow braid, tape, or trimming of worsted, silk, or rayon, sometimes of gold or silver thread".

Det spanska ordet för "galloon" är "galón". Texas cowboys missförstod ordet och en skröna var född. I en "ten-gallon hat" ryms mindre än en gallon. Hatten skulle ha varit ofantligt mycket större om det skulle ha rymts 10 "gallons" i den. Den skulle då definitivt inte ha varit gjord för ett människohuvud.

Gården på fotot är förvillande lik Olof och Margareta Paliens hus i Sollefteå. Klicka på Västanbäck 1, Sollefteå och jämför. Titta på ytterdörren, fönstren och fasaden.
Personerna på bilden kan jag inte med säkerhet identifiera, men är det inte Margareta, som sitter till vänster om mannen med hatten.

Porträtt på Margareta Lovisa Palien, född Lidmark den 13 mars 1877 i Västanbäck, Ådals-Lidens sn.

(Porträttet finns i systern Anna Lidmarks album. Fotografen hette Amanda Sandberg, Sollefteå. Amanda Sandberg var verksam åtminstone mellan åren 1898-1911. Förmodligen längre).

Ett ovanligt efternamn

I Sollefteå Bilddatabas har porträttet nummer - 4497/04 -
Beskrivning: A. Palien, Västanbäck, Sollefteå
Fotograf: Amanda Sandberg, Sollefteå

Sannolikt har det insmugit sig ett litet fel här.
I stället för "A. Palien" ska det stå "O. Palien".
Till höger om det här porträttet i Anna Lidmarks album finns Annas och farmor Elins syster, Margareta Lovisa Lidmark

Jag har sökt, men inte i Sverige funnit någon nu levande person med efternamnet Palien. En slumpartad sökning på USA:s telefonkatalog ger åtminstone 4 träffar. Av allt att döma var det ett ovanligt namn även förr, åtminstone i vårt land.

Det skulle vara intressant att veta vad den personen hade i tankarna som antog detta efternamn och familjenamn. Förr i tiden var det vanligare att man tog sig ett efternamn, som på något sätt innehöll delar av by- eller sockennamnet.

"Palien", det var viktigt med stavningen. På gamla dokument, som jag förvarar, har namnet korrigerats, när någon stavat namnet: "Palin" eller "Pallin".

Familjehistorien ger heller ingen upplysning om ursrung.

Det var år 1805 som klockaren och bonden Per Persson i Lidgatu, Ådals-Liden (författaren och konstnären Pelle Molins morfarsfar) inköpte ett hemman i Kläpp, Ådals-Liden, som var till salu. Han gav sedan hemmanet till sin dotter och hennes man.

Svärsonen hette Josef Olofsson, född 1777 i Ås, Ådals-Liden. Han och hustrun *Greta Persdotter, född 1782 i Lidgatu, fick flera söner.
*(Greta var syster till en av Ångermanlands skickligaste träsnidare, Zakarias Persson, 1793-1871, vars verk idag finns både på museum och i många hem).

Det var sonen Zakarias, född 1810 i Kläpp, som började använda efternamnet Palien.
(Källa: Paul Lundin, Sanningar och sägner i Ådals-Liden, 1982, sidan 260)

År 1872 föddes Olof Palien. Han var son till Josef Magnus Palien, född 1836, hemmansägare och handlande i Näsåker. Hans hustru var från Resele och hette Johanna Karolina Holmlund, född 1842.

Den 15 juni 1892 gick Olof Palien, 20 år gammal, ombord på skeppet Juno i Trondheim. Han hade utflyttningsbevis och skulle till Mora i Minnesota. Namnet stavades då "Olaf Palin" i passagerarlistan.

Efter att ha tillbringat endast tre år i Nordamerikas Förenta Stater återvände han hem till Ådals-Liden igen. Resan tillbaka var förmodligen svårare att göra. Flertalet emigranter återvände aldrig. Inte ens när livet "over there" inte blev som de hade förväntat sig, utan i stället blev mycket svårt att leva.

År 1900 återfinner man i Näsåker, hemmansägare Olof Palien med hustru Margareta Lovisa Lidmark. Paret har då en son, Olof, som föddes år 1900.

År 1912 inköpte paret Olof och Margareta ("Margret", "Greta") Palien ett hemman i Västanbäck, Sollefteå, som sedan övertogs av deras två söner, Olof och Carl.

Västanbäck 1, Sollefteå

Bilden scannad ur boken Svenska gods och gårdar, del XVIII, Ångermanland, 1942, sidan 988.

En dikt om ett barn

Aldrig flög en vind så fri
som den tro som ilar
fram i den barnablick,vari
din med kärlek vilar

Aldrig har en blick så skön
smält i gråt ett hjärta
som två barnaögons bön,
då det glömt en smärta.

Ej en visdom kunnat än
emot himlen bära,
barnet ser att himmelen
runt omkring är nära.

Aldrig sågs en våg så klar
spegla himlen höga
som den glansen underbar
i ett barnaöga.
(Okänd författare)


Vem var Du, som tittade så nyfiket på fotografen bakom kameran? Fotografen var en farbror som i folkmun kallades "Petter Knäpp" och hade ateljé i Junsele någon gång efter 1910-talet. En mörkhårig, ganska stor hund vilade i ditt knä och skylde din nakna kropp.

I Sollefteå Bilddatabas har ditt porträtt fått nummer gc-1053/02. Min bild har varken namn eller nummer. Den finns i Bror O. Lundins porträttalbum på en sida med porträtt på andra barn.

I databasen kallas Du kort och gott "Otto Lundins flicka." Var Din pappa min farfars bror, Hans Otto Lundin från Holafors ? Hette din mamma i så fall Hilda Helena Olofsdotter? De hade gift sig en oktoberdag 1912.

Var Ditt namn Rakel? Då blev Ditt efternamn Qvarnström, när Du blev vuxen. Blev Du döpt till Saga Kerstin? Då fanns Du i Stockholm på 1940-talet. Eller hette Du Anna Maria? Då blev Du gift med någon som hette Lindh i efternamn och Du blev bosatt i Långsele.

Det fanns ytterligare en och annan person med namnet "Otto Lundin" i Ådals-Liden. Alla var födda på 1880-talet. Någon av dem var kanske Din pappa.

Kungligheter

Vykort
Fotot har nummer - ie-5273/04 - i Sollefteå Bilddatabas. Min bild återfinns bland vykorten.

Kronprins Gustav Adolf med hustrun Louise Mountbatten var på besök i Näsåker. I bakgrunden skymtar dåvarande landshövding Anders Wijkman med maka.

Eftersom Wijkman var landshövding i Västernorrland mellan åren 1931-1938, ägde besöket rum någon dag under de åren. Vad som var orsaken till besöket, känner jag inte till. Kungliga besök hade också ägt rum i socknen längre tillbaka i tiden.

Enligt sägnen ska drottning Kristina ha övernattat i gästgivargården i Forsås, Ådals-Liden. (Gjorde Kristina någon Norrlandsresa under sin korta tid som regent?)

Oskar I:s erotiskt mycket aktive son, kronprins Karl, gästade gästgivargården i Näsåker i maj 1858, vilket resulterade i att den 21 februari 1859, nio månader efter besöket, födde 26-åriga gästgivardottern Karolina Kristina Lidström en son. Några faderskapstester gjordes förstås aldrig på den här tiden.

Kronprins Karl lär i alla fall ha betalat en summa pengar till familjen Per Persson Lidström i Näsåker, som kompensation för dotterns nesa. Sant eller falskt, ingen vet).

Den 1 december 1925 invigdes Forsmo-Hotingbanan. Denna kalla vinterdag höll Gustav V tal vid Ådals-Lidens järnvägsstation. En som länge hade sett fram emot att få se och kanske tala med majestätet var ett av bygdens original, den 58-årige godmodige Nils Johan Jonsson, titulerad "fattighjon och idiot". Men när den dagen kom, låstes han in i husarrest på ålderdomshemmet, där han var inhyst. Efter den händelsen förändrades hans personlighet. Fyra månader efteråt hängde han sig i en lada.
(Källa:Paul Lundin, Sanningar och sägner i Ådals-Liden, 1982)

Viktor Bernhard Frisendahl, född 1845

Fotograf: Amanda Sandberg, Sollefteå. Den bild som finns i Sollefteå Bilddatabas har nummer:
cb-08 255/98 -

Mitt porträtt av Viktor Bernhard Frisendahl finns i Anna Lidmarks porträttalbum . Han blev utnämnd till kyrkoherde i Ådals-Liden den 13 december 1880, men tillträdde först i maj 1883.

Viktor Bernhard Frisendahl var en son till vice pastorn och komministern Nils Frisendahl, född 1794 i Ragunda och hans hustru Inga Dorotea Häggman, född 1801 i Häxmo, Ådals-Liden.

En släktrelation till Frisendahls fanns. Min farfarsfar, Henrik Zakrisson Lundin i Holafors, Ådals-Liden, hade en syster, Anna Karolina Zakrisdotter (1841-1909) som gifte sig med Henrik Jakob Frisendahl, (1836-1915), en annan av Nils Frisendahls söner.

En skröna:

I Paul Lundins "Sanningar och sägner i Ådals-Liden (1982), sidorna 84-86, berättas en historia som jag helt kort resumerar:

Viktor Bernhard Frisendahls syster, Vendla Dorotea, var gift med Hans Peter Persson Westin i Moflo, Ådals-Liden. En majdag år 1881 skulle sonen i huset, Nils Peter, sko en unghäst. Nils Peter tappade taget om hoven, unghästen sparkade bakåt och träffade Nils Peter strax ovanför tinningen. Livlös fraktades han hem. Den 17-årige pojken var död. Dödsfallet anmäldes och begravning utlystes.

Dagen efter begravningen började rykten cirkulera om att Nils Peter inte alls varit död utan skendöd. Rödblommig hade han legat i sin kista. Fingrar och naglar hade inte haft den karakteristiska blå-vita färgen. En dräng, som passerat kistan i bryggstugukammaren dagen innan jordfästningen, hade hört svaga knackningar inifrån kistan.

Ryktena nådde Vendla Dorotea, som åkte till sin bror för att få till stånd en gravöppning. Brodern förklarade för Vendla Dorotea att en gravöppning var en vidlyftig procedur, som skulle ta lång tid. Hon resignerade och åkte hem igen.

Det berättas att hon hemma planterat en kaktus. På så sätt skulle hon få reda på hur gammal sonen skulle ha blivit om han fått leva (enligt andra versioner planterades kaktusen för att ta reda på om sonen var vid liv då han begravdes). Kaktusen lär ha levt i fyrtio år.

Viktor Bernhard Frisendahls hustru?

Sannolikt föreställer porträttet Frisendahls hustru, Lydia Vilhelmina Lindahl, född 1856 i Vännäs (AC). Men det är inte bekräftat. Bilden är placerad bredvid Viktor Bernhards porträtt i albumet. Hon var dotter till kronolänsman Per Vilhelm Lindahl, född 1821 i Lövånger (AC) och hustrun Lovisa Helena Rehn, född i Åsele (AC)

(I Folkräkningen 1890 var Lindahl skriven på Prästbordet i Ådals-Liden som pensionerad kronolänsman) .

Anna Helena Lidström ? född 1885

Porträtt av okänd flicka. Fotograf: K. Karlström. Porträttet finns i farfars album.

I Sollefteå Bilddatabas. http://www.svar.ra.se/ , finns en gruppbild på två syskon, Lydia Lidström och Anna Lidström. Fotot har kodbeteckning - ik-7391/04 - Ägare: Ingrid Hofvenstam. Jag har jämfört min bild med den bilden och funnit att likheten är markant. Men jag kan mycket väl ha sett fel.

Om Du, som ser det här porträttet, har invändningar. Var snäll och ge mig en kommentar om det.

Anna Helena Lidström var född 1885 i Näsåker, Ådals-Liden. Hon gifte sig med Petrus Anselm Lidström, född 1888 i Krånge, Ådals-Liden. Petrus Anselms föräldrar var Per Magnus Lidström, född 1858 i Västanbäck, Ådals-Liden och Margareta Petronella Häggqvist, född 1857 i Häxmo, Ådals-Liden.

Klickbar bild nedan!
Scannad bild, sidan 247, Svenska gods och gårdar, del XXXVI, Ångermanland, 1941

Näset 1:5, Rossön, Bodums sn (Y) .

Erik August Lidström, född 1880

Porträttet har beteckningen - ik-7393/04 - i Sollefteå Bilddatabas. Fotografen hette Theres Karlström, Sollefteå. Min bild kommer från Bror Oskar Lundins porträttalbum.

Hemmansägaren Erik August Lidström var född 1880 i Näsåker. Han var bror till Lydia Lidström .

Erik August Lidströms gård i Näsåker
Bilden är klickbar!







En scannad bild ur Svenska gods och gårdar sidan 1214, del XXXVI, Ångermanland, tryckt hos förlaget med samma namn, Uddevalla.
Året är 1941.

Enligt födelseboken var Erik August Lidström född den 3 mars 1880 och i n t e 1860, vilket anges i bildtexten.

Lydia Kristina Lidström, född 1882

Porträtt ur Bror Oskar Lundins porträttalbum. Fotograf: Amanda Sandberg, Sollefteå.

Lydia Lidström har nummer - ik-7399/04 - i Sollefteå Bilddatabas.
Hon var född 1882 i Näsåker, Ådals-Liden, dotter till Erik Peter Olofsson Lidström, född 1832 i Västanbäck, Ådals-Liden och hans hustru Sara Greta Danielsdotter, född 1848 i Norrtannflo, Resele.

Erik Peter Olofsson (Lidström) var en bror till Barbro Kristina ("Babba Stina") Olofsdotter, som var min farmorsfarfars (Mårten Mårtensson Lidmark) andra hustru.

(Jag har inte lyckats få till en direktlänk till bilden i databasen. Men www.svar.ra.se har en enkel sökfunktion. Skriv "Sollefteå bilddatabas" i deras sökfunktion så kommer Du rätt. Sök sedan på fotografens namn eller ett efternamn. Ingrid Hofvenstam är ägare till bilden på Lydia i databasen. Där finns många foton att titta på. De har anknytning till familjen Lidström i Näsåker. Ett alternativ är att använda "Google Sök" på den här sidan. Sök då på ordet SVAR)

För Dig som är intresserad av att läsa mer om Lydia Lidström, kan jag rekommendera en innehållsrik hemsida:
http://www.boija.com/archive/lydias_dod1920.htm

Glad Pingst

Botilda Lidmark, född 1866

Sannolikt Botilda Lidmarks syster Barbro Katarina, f.1869 

Min bild finns i Anna Lidmarks porträttalbum.

Botilda Lidmark föddes den 5 augusti 1866 i Västanbäck, Ådals-Liden. Hon var näst yngsta dottern till bonden Mårten Mårtensson Lidmark, född 1815 i Prästbordet, Ådals-Liden och hans hustru Barbro Kristina ("Babba Stina") Olofsdotter, född 1825 i Västanbäck, Ådals-Liden.

Hennes farfar hette Mårten Hansson, född i byn Söre, Lit, Jämtland. Farfadern hade kommit som liten pojke till Ångermanland i slutet av 1780-talet tillsammans med en yngre bror och sina föräldrar. (Mårten var ett namn som sannolikt gått i arv i släkten sedan urminnes tider.)

Den 26 september 1894 födde Botilda ett utomäktenskapligt barn som fick namnet Erik Leonard (Strandlund). Pojken uppnådde emellertid aldrig vuxen ålder utan dog den 15 maj 1898.

Samma år, på nyårsafton 1898, födde hon ytterligare ett s.k. oäkta barn som fick namnet Frans. Far till det barnet var timmerfaktor Peter Sjödin, född 1868 i Kläpp, Ådals-Liden. Knappt en månad gammal, den 27 januari 1899, dog även pojken Frans.

Den 26 april 1904 förrättades bouppteckning efter modern, födorådstagerskan och änkan Barbro Kristina Lidmark i Västanbäck, som hade avlidit den 17 mars. "Boet uppgafs under edlig förpligtelse af Botilda Lidmark".

Övriga närvarande vid bouppteckningen var hennes systrar Magdalena Kristina, född 1855, (och hennes make, smeden Nils Erik Mähler i Rå), Greta Johanna, född 1856, Märta Regina, född 1860 och Barbro Katarina född 1869.

Enligt "Emigranter fra Trondheim 1867-1930" gick Botilda den 10 april 1907 ombord på
"Ship Tasso" i Trondheim.
Resmålet uppgavs vara Winnipeg, Manitoba.

Den 4 maj 1907 gifte hon sig i Winnipeg med Junseleemigranten
Anders Andersson, född den 6 juli 1870, Eden, Junsele.
(Anders fanns i Lac du Bonnet i Kanada den 7 juni 1904).
Vid vigseln kallas Botilda i ett sökbart register på internet för "Thilda". http://vitalstats.gov.mb.ca/Query.php

I Canada Census 1921 finns följande barn antecknade: Annie 13 år, Arthur 11 år, Hilda 8 år och Helmer 1 år. I familjen finns då även en inneboende, "boarder". Han kallas i Census för Erik Jameson. Han är gift och 19 år gammal. Föräldrarna uppgavs vara från Sverige. Förmodligen är efternamnet feltolkat på grund av svårtydd skrivstil i det ursprungliga dokumentet


På 1950-talet ska det ha kommit ett brev till Västanbäck från en dotter till Anders och Botilda. Brevet hade varit skrivet på engelska. På den tiden behärskade inte gemene man det språket. Ingen ytterligare brevväxling ägde rum.

Uppdatering 19 oktober 2008: Jag har nu hittat ett foto på Botilda och Anders Anderssons gravsten. De ligger begravda på Kelliher Lutheran Cemetery i Saskatchewan, Canada. Källa: SK: Kelliher Lutheran Cemetery (Botilda ANDERSON), CanadaGenWeb's Cemetery Project

Foto: Harold Whiteoak
Till vänster. Father: In loving memory of Andrew Anderson, born June 6, 1870, died October 2, 1921.
Till höger. Mother: In loving memory of Botilda Anderson, born Aug 5, 1866, died June 19, 1923.

Porträttet

Ett fruset tidsdokument.
Nio mycket allvarsamma ungdomar.
Ingen vågar sig på ett leende inför fotografen.
På baksidan har farfar antecknat "Bror Lundin 12 år". Porträttet skulle, om den tidsangivelsen stämmer, vara taget 1893 eftersom farfar var född 1881.

Så synd att farfar aldrig gjorde någon notering om vilka de övriga var.
Man skulle kunna tro att detta är en syskonskara.
Men så är inte fallet.

Den som sitter i mitten är farfar.
Längst ut till vänster står hans äldsta bror Henrik Robert, född 1877.
Möjligen är flickan, som sitter till vänster om farfar hans äldre syster Sara Johanna, född 1879.
Kanske är flickan som står till höger om farfar hans äldsta syster Kristina Karolina, född 1876.
Noterbart är att flickorna parvis har likadana klänningar.
De äldre pojkarna har likadana kostymer.
Farfars övriga syskon, Märta Helena, Karl Albert, Hans Otto och Frida Andrietta var födda 1884, 1886, 1888 respektive 1890.
Samtliga alltså yngre än farfar.