fredag, juli 14, 2006

Gamla foton från Junsele (8)

I mitt "Junsele-album" har också den här kvinnan och mannen placerats bredvid varandra på samma albumsida.

Kvinnan till vänster hette Lovisa Eriksson, Junsele. Fler uppgifter om henne har jag inte. Mannen till höger hette Jonas Emanuel Sjödin. Han ska ha varit född 1899 och bosatt i Lillsele, Junsele.

Porträtten har id.nr. ia-0933/04, respektive fl-1547/01 i Sollefteå Bilddatabas (SVAR).

Det finns en förening som heter Östanbäcks släktförening. I deras digitala släkttavla har jag funnit en person med namnet Jonas Emanuel Sjödin, född 10 april 1899 i Långvattnet, Junsele. Hans far hette Erik Sjödin, född 1877. Modern hette Lisa Johanna Gustafsdotter, född 1870 i Lillsele, Junsele. I samma digitala släkttavla finns också Maria Kristina Berglund nämnd tillsammans med maken Per Julius Persson från Kläppsjö.

Handel och varor
Under självhushållningens tid skulle eller kunde ingen mat köpas. Genom att sälja talg, smör, fågel och gråverk kunde familjer få kontanta inkomster. Med de varorna for Junseleborna t. ex. till Pålsmässomarknaden i Sollefteå , som hölls den 25 januari.

Där bytte man till sig varor som skulle räcka till nästa år eller nästa marknad.

I Mo by började en man med namnet Per Salomonsson (född i Mo, Junsele 1786, död i Mo, Junsele 1853), att bedriva handel i juni 1818. (Per Salomonsson hade för övrigt en äldre syster Maria, född 1782, som var hustru till en av Per Julius Perssons förfäder).

Handelsboden var inrymd i ett härbre på gården (i Jämtland stavat "häbbre"). Nedre botten var salubod och den övre packbod. Det första året bestod sortimentet av alun, lakrits, vitriol och rulltobak.

Tobaken torkades och blandades med lika mycket tobak som björkaska. Därefter maldes det hela på särskilda kvarnar. Snus användes då enbart i näsan. Det första fabrikssnuset kallades kryddsnus. Det var säkert lenare i näsan.

Vitriolen var oumbärlig. Den användes till färgning av hemspunnet garn. Sortimentet i handelsboden utökades senare, bl. a. med pipor och tvål.

Försäljningen skedde antingen kontant, på kredit eller som ren byteshandel. Köparen lämnade smör eller någon annan gårdsprodukt i utbyte mot den inhandlade varan. Sedan kunde Per Salomonsson omsätta de inbytta varorna till köpmän på marknaden i Sollefteå (eller Härnösand).

Handelsverksamheten var sporadisk. Sitt behov av varor fick man på särskilda "uttagsdagar", en eller ett par dagar per år. Sista noteringen om Per Salomonssons verksamhet finns i augusti 1846. Det var det år då skråsystemet avskaffades. Lagen om näringsfrihet kom först 1864.

(Inom parentes sagt var det också året (1864) då mannen genom lagstiftning förlorade rätten att aga sin hustru).

Inga kommentarer:

Related Posts with Thumbnails