En by vid Ångermanälven

Vykort
Parti af Holaforsen.
Förlag: Otto Lundin.
Till vänster Sundvallska gården, till höger Mählerska gården, i mitten Holafors skolhus.
(Källa: Birger Sidén)

Ångermanälvens åtta meter höga vattenfall, Holaforsen, fick ge namn åt den här byn.
Enligt "Svensk etymologisk Ordbok" är "hola" en substantivering av det fornsvenska "hål" eller "håla" och släkt med det tyska ordet "hohl" och det engelska "hollow". På nya kartor skrivs numera "Hålaforsen".
Holaforsens anläggning av nybyggen gick till på ungefär samma sätt som på de flesta andra platser i Ådalen.

Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-1798), som gav ut boken: "Samlingar till en Beskrifning öfwer Norrland, Fierde samlingen om Ångermanland" (1780), nämner att det fanns ett Krono Tjärbränneri här:

-"Tjärbränneri har Prosten Fougt i Nora efter privilegier nyligen här anlagt vid Hålafors Nybygge. Windfällen, stubbar och rötter af de till sågtimmer fällde träd, användas vid detta behof genom en från Westerbotten antagen karl, som drifver werket.-

I 1766 års jordabok nämns "Hohlaforssen" första gången med två nybyggare. Olof J. Sandman , (född 1728, Hövens by, Resele) och Anders Andersson (född 1725, Näsåker, Ådals-Liden).
De här två männen la grunden till de hemman som sedan under årens lopp bildades i Holaforsen.

Byns utveckling fram till 1950-talet, då Ångermanälven vid Holaforsen torrlas genom ett kraftverksbygge, kan följas i Birger Sidéns häfte: Holaforsen Berättelsen om en by vid Ångermanälven (1998). Häftet (92 innehållsrika sidor) finns att köpa hos SVAR i Ramsele för endast 75 kronor.

Bilder av gårdar i Holafors, Ådals-Lidens socken
(Källa: Svenska gods och gårdar, del XXXVI, Ångermanland, 1941,
Förlaget Svenska gods och gårdar, Uddevalla)

Holafors, Nybo 1

Ägare: Henrik Lundin, född 1912. Son till Henrik Robert Lundin och hans hustru Hulda Kristina, född Lidfors

Holafors 1:12

Ägare: Bror Olof Emanuel Sundvall, född 1896. Son till Olof Petter Sundvall, född 1861 och hans hustru Kristina, född Eriksson. Gift med Märta, född Sjöström. Dotter till E.P. Sjöström och hans hustru Kristina Olofsdotter. Barn: Magna född 1917, Yngve född 1923, Britt född 1931.

(Anm. Magna var hustruns dotter före äktenskapet)

Holafors, Hagenbäck

Ägare: Per August Eriksson, född 1887. Son till J.W. Eriksson och hans hustru Petronella, född Sundvall. Gift med Lydia, född Mähler. Barn: Maj, Boel, Gerd, Gunn, Maud.

Sollefteå

Ångermanälven vid Sollefteå. Vykort.
Ur -Ny Ill. Tidning 1876- "Nipstaden Sollefteå anses vara en av Sveriges vackrast belägna platser."
Hit men inte längre kunde ångbåten gå. Ångermanälven har skurit sig djupt ner mellan strändernas nipor. På strandbrinken har den före detta militärstaden vuxit upp, omgiven av skogklädda berg.
Det är en gammal bygd, men som stad är Sollefteå ung. Stadsrättigheter erhölls först 1917.

En hel del bynamn slutar på -sta och det är namn av ålderdomlig typ.
Platsen kring Sollefteå kyrka kallades för "sta'n" långt innan Sollefteå blev stad. Tidigt hölls här marknader. En på hösten och så en pålsmässomarknad den 25 januari.

År 1673 anlade Carl Larsson Sparre (1627-1702) ett järnbruk i Sollefteåtrakten (Graninge bruk).
År 1705 tillkom en masugn i Sollefteå genom Magnus Fleming.
År 1854 byggdes två broar över Ångermanälven.
Den ena av de två broarna kom aldrig att användas eftersom den förstördes av en våldsam ström. En bro hade funnits tidigare, men den hade fått förfalla.

Färjeolycka i Sollefteå år 1852.
En liten, oansenlig notis i Härnösandsposten på senhösten 1852.

--"Enligt rapport från Chronolänsmannen N. Sjödén i Sollefteå under andra marknadsdagen den bedröfliga olyckshändelsen därstädes inträffat, att färjkarlen Jonas Lindberg i Krånge jemte sex andra personer, ävensom ett hästkreatur drunknar wid Skerfsta färgställe under öfverfarten från södra till norra sidan af ån. Olyckan berättas hafwa blifwit wållad derigenom att, sedan färjan redan warit tillräckligt lastad, ytterligare flere personer tillkommit mot färjkarlens wilja, hwilka utkomne på sjön företogo sig att medelst utkastande af en häst lätta färjan, därwid dock denna kantrade. Af tillstädeskommen hjälp kunde blott 9 af på färjan warande personer räddas, hwaremot de öfriga omkommo." --

En mörk höstkväll var Reselebor på väg hem från marknaden i Sollefteå, bl a bonden Johan Olof Hansson, Österrå, Resele. När han hamnade i vattnet, fick han tag på svansen på en häst. Då hästen simmade mot land, drog han med sig Hansson, som alltså överlevde. Men hustrun Kajsa Greta Henriksdotter drunknade. Enligt den muntliga traditionen hade Johan Olof och hustrun köpt matsilver på marknaden. Silvret kom bort vid olyckan. Om detta är sant, kanske silvret ligger kvar än idag på älvens botten vid Skärvsta. Per Henriksson från Stugusjön, Resele, och hans hustru Helena Göransdotter tillhörde de omkomna. De efterlämnade sex små barn hemma i Stugusjön, som blev föräldralösa. (Källa: G.Selinder "Resele, bygden med älven, niporna och skogen).

Två bilder av gamla gårdar i Sollefteå.
(Hämtade ur boken Svenska gods och gårdar, del XXXVI, Ångermanland, sidan 982, 1941)
************** Hullsta

************** Hågesta