Västernorrlands regemente

Vykort

Parti från Sollefteå läger.

FÖRLAG: MISSIONSBOKHANDELN SOLLEFTEÅ

Jag gör ett försök att tyda det som står skrivet:

"Sollefteå läger den 12/9 1911
Jag får nu senda dig ett vy så att du får se att jag lever och mår bra
och jag hoppas att ni gör detsamma
och så får jag tala om för dig hvad nummer jag har
om du tenker gå hit och hälsa på oss nå
om du kommer nu så slipper du ej längre än till vakten
fören nån från kompaniet kommer

395 Sundkvist I Kompaniet"

Intagningsrullor bör kunna berätta vem "395 Sundkvist" var.

Stavningen av efternamnet är annars vanligtvis "Sundqvist", mer sällan "Sundkvist".
I Folkräkningen 1890 nämns i Ådals-Liden endast tre män med det efternamnet. Det är knappast någon av dem som skickat kortet.

För den som händelsevis har Militärhistoria som ett intresse finns i Sollefteå Bilddatabas många gamla bilder från Sollefteå läger.

Sollefteå läger var beläget på Övergård i Sollefteå

Mellan åren 1893 och 1902 var beteckningen på regementet : I 29,
mellan åren 1902-1927: I 28
och slutligen åren 1928-2000: I 21.

Det berättas att vid I 21- regementet fanns en gång en furir som gick under namnet "Ruter knekt". En vinterdag halkade han omkull på den ishala kaserngården och hade svårt att ta sig upp. Ett par beväringar gick förbi utan att bry sig, varför furiren ryter åt dem:

-Ni kan väl hjälpa mig upp!

Svaret kom blixtsnabbt:

-Lagt kort ligger.

Sollefteå

Ångermanälven vid Sollefteå. Vykort.
Ur -Ny Ill. Tidning 1876- "Nipstaden Sollefteå anses vara en av Sveriges vackrast belägna platser."
Hit men inte längre kunde ångbåten gå. Ångermanälven har skurit sig djupt ner mellan strändernas nipor. På strandbrinken har den före detta militärstaden vuxit upp, omgiven av skogklädda berg.
Det är en gammal bygd, men som stad är Sollefteå ung. Stadsrättigheter erhölls först 1917.

En hel del bynamn slutar på -sta och det är namn av ålderdomlig typ.
Platsen kring Sollefteå kyrka kallades för "sta'n" långt innan Sollefteå blev stad. Tidigt hölls här marknader. En på hösten och så en pålsmässomarknad den 25 januari.

År 1673 anlade Carl Larsson Sparre (1627-1702) ett järnbruk i Sollefteåtrakten (Graninge bruk).
År 1705 tillkom en masugn i Sollefteå genom Magnus Fleming.
År 1854 byggdes två broar över Ångermanälven.
Den ena av de två broarna kom aldrig att användas eftersom den förstördes av en våldsam ström. En bro hade funnits tidigare, men den hade fått förfalla.

Färjeolycka i Sollefteå år 1852.
En liten, oansenlig notis i Härnösandsposten på senhösten 1852.

--"Enligt rapport från Chronolänsmannen N. Sjödén i Sollefteå under andra marknadsdagen den bedröfliga olyckshändelsen därstädes inträffat, att färjkarlen Jonas Lindberg i Krånge jemte sex andra personer, ävensom ett hästkreatur drunknar wid Skerfsta färgställe under öfverfarten från södra till norra sidan af ån. Olyckan berättas hafwa blifwit wållad derigenom att, sedan färjan redan warit tillräckligt lastad, ytterligare flere personer tillkommit mot färjkarlens wilja, hwilka utkomne på sjön företogo sig att medelst utkastande af en häst lätta färjan, därwid dock denna kantrade. Af tillstädeskommen hjälp kunde blott 9 af på färjan warande personer räddas, hwaremot de öfriga omkommo." --

En mörk höstkväll var Reselebor på väg hem från marknaden i Sollefteå, bl a bonden Johan Olof Hansson, Österrå, Resele. När han hamnade i vattnet, fick han tag på svansen på en häst. Då hästen simmade mot land, drog han med sig Hansson, som alltså överlevde. Men hustrun Kajsa Greta Henriksdotter drunknade. Enligt den muntliga traditionen hade Johan Olof och hustrun köpt matsilver på marknaden. Silvret kom bort vid olyckan. Om detta är sant, kanske silvret ligger kvar än idag på älvens botten vid Skärvsta. Per Henriksson från Stugusjön, Resele, och hans hustru Helena Göransdotter tillhörde de omkomna. De efterlämnade sex små barn hemma i Stugusjön, som blev föräldralösa. (Källa: G.Selinder "Resele, bygden med älven, niporna och skogen).

Två bilder av gamla gårdar i Sollefteå.
(Hämtade ur boken Svenska gods och gårdar, del XXXVI, Ångermanland, sidan 982, 1941)
************** Hullsta

************** Hågesta