Fotografen och soldaten (2)

Fotografen K. Stein, eller Karl Efraim Stein, som var hans fullständiga namn, kom från Broaryd i Skaraborgs län. En kommentar till ett av de foton som har lagts in på Porträttfynd ger den informationen att det var där han var född år 1869 (*Rättelse: Se uppdatering nedan!).

Stein gifte sig med torpardottern Alma Maria Hillbom, född 1888 i Granvåg, Sollefteå - en ångermanländska med rötter i Junsele på moderns sida.

Mor till Alma Maria Hillbom var Sara Maria Johansdotter Sehlin, född 1860 i Lillsele, Junsele. Familjen Sehlin hade lämnat Junsele och flyttat till Granvåg i Sollefteå.
Svenska gods och gårdar (sidan 981) berättar att år 1941 var en familj Hillbom bosatt på Granvåg 1:28. Gården hade gått till släkten Hillbom på 1880-talet. Det var då Johan Sehlin från Junsele köpte den, men han hade omgående sålt den vidare till svärsonen Nils Gustav Hillbom - K. Steins svärfar.

Stein hade ateljéer på många orter - inte bara i Härnösand. Baksidan av det översta soldatporträttet ger upplysning om att han fått "Silfvermedalj i Härnösand och Luleå 1894". På framsidan finns tryckt, förutom Härnösand, även Kramfors och Ullånger. Det finns anledning tro att ateljéer fanns på ytterligare några orter, bl. a. i Sollefteå.

"Fotograf i Gävle men 1925 f.d. fotograf boende Ådala/Mariekällgatan 31, Södertälje, och deltog med egenhändigt byggd nyckelharpa vid Musikinstrumentutställningen i Stockholm", skrev P-U Allmo i oktober 2003 i sin kommentar till porträttet på Porträttfynd .


Soldater i full mundering tillhörde K. Steins fotoobjekt. De här soldatporträtten är hämtade från två olika album. Det översta finns i farfars album och det nedersta i Junselealbumet

Jag är inte rätt person att avgöra vilka regementen som de här två soldaterna tillhörde. Det finns andra personer, som har mycket mer detaljerade kunskaper om militäruniformer av olika slag.

Hans Högman t. ex. har en diger hemsida om Militärhistoria. I ord och bild beskrivs ingående bl. a. uniformer genom tiderna http://www.hhogman.se/militaria.htm

*Uppdatering den 1 juli 2007 med anledning av Bernhard Johanssons kommentar: "Fotografen Karl Efraim Johansson/Stein föddes i Båraryds (nuv. Gislaved) församling i Jönköpings län den 29/9 1869, allt enligt födelseboken. Namnet Stein verkar han ha tagit sig när han blev professionell fotograf omkr. 1890. Han avled i Solna 1953. Han var verksam på ett flertal orter, bl. a. Härnösand, Gävle, Stockholm, Sollefteå, Östersund. Jag håller på att sammanställa ett register över svenska porträttfotografer 1860-1920, och resultatet -så långt- kan du finna på min hemsida."
Hemsidan

Fotografen och soldaten (1)

Fotografen

Soldaterna är okända. Fotograferna däremot finns det i vissa fall uppgifter om. Det betyder att det är möjligt att någorlunda kunna tidsbestämma de här soldatporträtten. Alla fyra finns i Junselealbumet . Fotografen Theres Karlström, Sollefteå, tillhör dem som jag har haft svårast att skaffa fram fakta om. Filial till Sollefteåateljén fanns i Ramsele.

En kväll, när jag satt och klickade mig fram bland bilderna i Sollefteå Bilddatabas, dök det upp åtskilliga foton på en familj Karlström i Sollefteå. Här fann jag t. ex. bröllopsfoton på Theres Karlström och en man med namnet Gunnar Andersson. De hade gift sig den 20 november 1909.

Theres Karlström stod inte bara bakom kameran utan också framför. En del av bilderna är annorlunda - inte alls lika de porträtt vi vanligtvis får se. Gå in på SVAR:s hemsida och skriv Sollefteå bilddatabas i sökrutan. Skriv "Karlström" på avdelningen "Namn". Klart!

Hulda Rådström, Åsele, var född Karlsdotter i Vännäs (AC). Hon utbildade sig till fotograf i Örebro mellan åren 1899-1900. Sedan gifte hon sig. Maken hette Axel Rådström och var järnhandlare och tapetserare i Åsele.

Hulda var en kringresande fotograf. Samerna tillhörde förmodligen hennes största kunder. Ateljén i Åsele var en s. k. "glashusateljé", där glaset utgjordes just av de glasplåtar som fotograferna använde. Man tvättade helt enkelt glasen och använde dem i inredningen. Efter Hulda Rådströms död revs ateljén och kördes till brandgropen. Även om mycket försvann och blev sopor, finns ändå en del foton bevarade till eftervärlden.


Hanna Lundborg , Umeå, övertog en ateljé omkring år 1882. Filial: Vännäs (AC). Hennes fullständiga namn var Johanna Lovisa och hon kom från Stockholm, där hon var född i Maria församling år 1858. I Umeå gifte hon sig med en guldsmedsarbetare Johan Gustaf Eklund, född 1860.







Amanda Sandberg,Sollefteå, etablerade sig i augusti 1898 i Sollefteå.
Filial: Nylands sågverk. Hon var född 1864.
Bild 05-02 289/97 i Sollefteå Bilddatabas visar det hus på Storgatan, där hon hade sin ateljé.

I beskrivningen till bilden står följande:
"Fotografen Amanda Sandberg kom strax före sekelskiftet till Sollefteå från Halmstad och lät bygga denna ateljé i övre delen av Bolagsbacken. Hon var en skicklig fotograf, som även tog utomhusmotiv. Firman överlät hon på 1930-talet i andra händer, och idag inrymmer huset efter vissa förändringar Kajsas Gatukök, men Sandbergs foto äger ännu bestånd hos andra innehavare och med delvis ändrat firmanamn".

Soldaten
Många soldatporträtt finns bevarade. Få kan identifieras. Desto mer finns dokumenterat om den svenska krigsmakten med stolta traditioner från fornstora dar. Mycket finns att läsa om hjältekonungar som vann ära och spred skräck i andra länder. Men en svensk armé på 1800-talet vann inga krigiska framgångar. Vår långa fredsperiod inleddes 1814. Ett krig mot vårt grannland Norge blev vårt sista.

Försvaret byggde dels på indelningsverket från Karl XI:s dagar, dels på värvat manskap, dels på den s.k. beväringsinrättningen. Den indelte soldaten uppsattes och avlönades av bönderna. Varje rote skulle hålla ett soldattorp och förse soldaten med livsmedel och bränsle. Beväringen var tänkt som ett komplement till indelningsverket.

Fram till 1872 kunde man köpa sig fri från värnplikten eller leja någon i sitt ställe. Trots att övningstiden var kort, använde sig många av de möjligheterna för att slippa krigarlivets vedermödor, som i stort sett bestod av exercis och skjutning.

Disciplinen var oerhört sträng. Minsta förseelse bestraffades och kroppsstraff var inte alls ovanliga. Befälet hade oinskränkt makt över soldaterna. Så länge övningstiden bara var 12 dagar kunde man kanske stå ut, men när den 1857 utökades till 30 dagar och 1885 till 42 dagar, växte oviljan mot att göra militärtjänst. Beväringen övningstid utökades ytterligare 1892. Då tillkom också nya förband. Indelningsverket avskaffades 1901 och arméns rekrytering grundades sedan i huvudsak på allmän värnplikt.

Många unga pojkar emigrerade till Amerika i tjugoårsåldern. Säkert lämnade ett flertal av dem Sverige för att slippa värnplikten.

Länk till Hans Högman 4 Militaria

Fotografen (1)

Det kommer alltid mer an på fotografen än på kameran hur en bild till slut blir.

De yrkesfotografer som var verksamma under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade inga avancerade kameror att tillgå. En egenskap som gångna tiders fotografer måste ha varit utrustade med var tålamod, eftersom de hade en hel del svårigheter att övervinna.

Kamerautrustningen var otymplig och plåtmaterialet långsamt. Möjligheten att belysa interiörer var liten, men artigt avbildade de ändå människor som de ville se ut.

Tyvärr har flyttningar och vindsröjningar i alltför många fall inneburit att fotomaterial har försvunnit. Därmed har också oskattbara kulturhistoriska värden gått förlorade. I valet mellan arkiv och soptipp valde man det senare. Glasplåtar var tunga, skrymmande och svåra att förvara.

Emil Ragnar Borg Mesch

En känd svensk fotograf från den här tiden var Emil Ragnar Borg Mesch, född 1869 i Sundsvall. Han växte upp och fick en lärlingsplats i Örebro. Det var också i Örebro han hade sin första ateljé med filial i Ockelbo. En inledning till ett långt och äventyrligt liv som yrkesfotograf.

I slutet av 1880-talet gav han sig iväg till Amerika och fotograferade indianer och cowboys.

I Gävle etablerade han sig 1889.

I guldruschens Kalifornien och på Honolulu befann han sig 1896-97.

År 1898 var han verksam i Landskrona. Då gjorde han på uppdrag av dåvarande borgmästaren , August Munck af Rosenschöld, en fotodokumentation av Landskrona. Känd från den tiden är hans bedrift att klättra upp i sockerbrukets höga skorsten med den tunga fotoutrustningen. Uppe i skorstenen tog han tre panoramabilderöver staden.

 År 1899 flyttade han med sin familj till Kiruna. Där hade han sin fotoateljé i ett skjul vid sjön Luossajärvis strand. Han ska dessutom ha drivit en biograf i Kiruna vid sidan om fotograferandet och även ha varit schackspelare. Borg Mesch tog oerhört många porträttfotografier. Det var hans levebröd.

Men det är inte porträtten han är mest känd för utan fotografierna från nybyggarsamhället i Kiruna, byggandet av Riksgränsbanan och Kebnekajses fjällvärld. Borg Mesch fotograferade samer, järnvägsrallare, gruvarbetslag, nybyggare och överklass. Hans kamerautrustning måste ha varit mycket tung, men den hindrade honom inte från att klättra i berg och fjäll och fotografera landskap.

En skröna (?) berättar: En gång, då han hade bestigit Kebnekajses topp, var han inte nöjd med resultatet och klättrade upp igen. Vad skulle Borg Mesch ha tyckt om nutidens avancerade digitalkameror och kameramobiler som lätt ryms i en liten ficka?
Källor:
Wikipedia
Lennart Snabbs register över svenska fotografer 1899-1911


Det finns en bok med text av Svante Hedin och med Borg Meschs bilder. Den heter "Fjällvråken Borg Mesch".

Porträttet ovan bär Borg Meschs logo. Ett årtal, 1915, är inpräglat i nedre vänstra hörnet. Baksidan berättar om "Svenska fotografernas Diplom". "Turistföreningens Diplom 1902" och "Silfvermedalj Boden 1902". "Filial: Abisko".

Vem flickan på fotot är? Den som det visste. Hon är bara ett av flera anonyma ansikten i mitt Junselealbum . Men vem vet, kanske hade hon någon anknytning till Junsele.