Fotografen och soldaten (1)

Fotografen

Soldaterna är okända. Fotograferna däremot finns det i vissa fall uppgifter om. Det betyder att det är möjligt att någorlunda kunna tidsbestämma de här soldatporträtten. Alla fyra finns i Junselealbumet . Fotografen Theres Karlström, Sollefteå, tillhör dem som jag har haft svårast att skaffa fram fakta om. Filial till Sollefteåateljén fanns i Ramsele.

En kväll, när jag satt och klickade mig fram bland bilderna i Sollefteå Bilddatabas, dök det upp åtskilliga foton på en familj Karlström i Sollefteå. Här fann jag t. ex. bröllopsfoton på Theres Karlström och en man med namnet Gunnar Andersson. De hade gift sig den 20 november 1909.

Theres Karlström stod inte bara bakom kameran utan också framför. En del av bilderna är annorlunda - inte alls lika de porträtt vi vanligtvis får se. Gå in på SVAR:s hemsida och skriv Sollefteå bilddatabas i sökrutan. Skriv "Karlström" på avdelningen "Namn". Klart!

Hulda Rådström, Åsele, var född Karlsdotter i Vännäs (AC). Hon utbildade sig till fotograf i Örebro mellan åren 1899-1900. Sedan gifte hon sig. Maken hette Axel Rådström och var järnhandlare och tapetserare i Åsele.

Hulda var en kringresande fotograf. Samerna tillhörde förmodligen hennes största kunder. Ateljén i Åsele var en s. k. "glashusateljé", där glaset utgjordes just av de glasplåtar som fotograferna använde. Man tvättade helt enkelt glasen och använde dem i inredningen. Efter Hulda Rådströms död revs ateljén och kördes till brandgropen. Även om mycket försvann och blev sopor, finns ändå en del foton bevarade till eftervärlden.


Hanna Lundborg , Umeå, övertog en ateljé omkring år 1882. Filial: Vännäs (AC). Hennes fullständiga namn var Johanna Lovisa och hon kom från Stockholm, där hon var född i Maria församling år 1858. I Umeå gifte hon sig med en guldsmedsarbetare Johan Gustaf Eklund, född 1860.







Amanda Sandberg,Sollefteå, etablerade sig i augusti 1898 i Sollefteå.
Filial: Nylands sågverk. Hon var född 1864.
Bild 05-02 289/97 i Sollefteå Bilddatabas visar det hus på Storgatan, där hon hade sin ateljé.

I beskrivningen till bilden står följande:
"Fotografen Amanda Sandberg kom strax före sekelskiftet till Sollefteå från Halmstad och lät bygga denna ateljé i övre delen av Bolagsbacken. Hon var en skicklig fotograf, som även tog utomhusmotiv. Firman överlät hon på 1930-talet i andra händer, och idag inrymmer huset efter vissa förändringar Kajsas Gatukök, men Sandbergs foto äger ännu bestånd hos andra innehavare och med delvis ändrat firmanamn".

Soldaten
Många soldatporträtt finns bevarade. Få kan identifieras. Desto mer finns dokumenterat om den svenska krigsmakten med stolta traditioner från fornstora dar. Mycket finns att läsa om hjältekonungar som vann ära och spred skräck i andra länder. Men en svensk armé på 1800-talet vann inga krigiska framgångar. Vår långa fredsperiod inleddes 1814. Ett krig mot vårt grannland Norge blev vårt sista.

Försvaret byggde dels på indelningsverket från Karl XI:s dagar, dels på värvat manskap, dels på den s.k. beväringsinrättningen. Den indelte soldaten uppsattes och avlönades av bönderna. Varje rote skulle hålla ett soldattorp och förse soldaten med livsmedel och bränsle. Beväringen var tänkt som ett komplement till indelningsverket.

Fram till 1872 kunde man köpa sig fri från värnplikten eller leja någon i sitt ställe. Trots att övningstiden var kort, använde sig många av de möjligheterna för att slippa krigarlivets vedermödor, som i stort sett bestod av exercis och skjutning.

Disciplinen var oerhört sträng. Minsta förseelse bestraffades och kroppsstraff var inte alls ovanliga. Befälet hade oinskränkt makt över soldaterna. Så länge övningstiden bara var 12 dagar kunde man kanske stå ut, men när den 1857 utökades till 30 dagar och 1885 till 42 dagar, växte oviljan mot att göra militärtjänst. Beväringen övningstid utökades ytterligare 1892. Då tillkom också nya förband. Indelningsverket avskaffades 1901 och arméns rekrytering grundades sedan i huvudsak på allmän värnplikt.

Många unga pojkar emigrerade till Amerika i tjugoårsåldern. Säkert lämnade ett flertal av dem Sverige för att slippa värnplikten.

Länk till Hans Högman 4 Militaria