En liten prinsessa

Jag känner en liten prinsessa.
Hon har ingen krona av gull,
och det finns ingen prins, som strider
mot drakar för hennes skull.
Hon har intet släp, som bäres
av granna små svenner på tå,
och att hennes slummer vakta
inga nigande tärnor stå.

Hon har inget slott, som glimmar
bak blommande rosenhäck.
Hon äger ej gungande fartyg
och ingen dansande skäck.
Hon springer på bruna fötter
utan skor och strumpor omkring,
och av hela världen
hon äger alls ingenting.

Men hon har en famn att sträcka
mot allt det, som lever på jord.
Hon har hundra klingande löjen
och tusen soliga ord.
Hon har de ömmaste händer
och de mildaste ögon blå,
och låsta, frysande hjärtan
för henne öppnade stå.

Se, stenen, hon går på, grönskar
och vattnas av källors språng.
Och vinden blir full av blomdoft
och rymden av fågelsång.
Hon ärvde intet i världen,
går klädd i valmaret grå
och äger ändå all världen
och är en prinsessa ändå.

Jeanna Oterdahl