Se tsaren, se tsaren!

Vykort: A.B. Oscar E. Kulls Grafiska
Konst-Anst. Malmö
Ser. III Nr 1879








Den 25 juni år 1909 kom den ryske tsaren Nikolaus II med sin tsaritsa till Stockholm på ett tvådagarsbesök - ett skådespel som lockade stora folkmassor. Vid Logårdstrappan, nedanför kungliga slottet, där landstigningen från slupen ägde rum, hade det byggts en enorm portal. Det var pompa och ståt. Men tsarbesöket ägde rum i en tid av social och politisk oro och stora säkerhetsåtgärder hade vidtagits. Sent på kvällen, samma dag som tsaren anlände, blev en man skjuten i Kungsträdgården.

Adolf Hjalmar Wång befann sig i Kungsträdgården den här kvällen. Han var ungsocialist och anarkist. Sannolikt var han också en olycklig ung man som desperat av hunger var missnöjd med den världsordning som rådde. Då han såg en man i amiralsuniform komma gående, avlossade han flera skott från en revolver. Det har påståtts att Wång trodde att det var tsaren han sköt mot. Men inte kunde väl Wång tro att tsaren skulle komma strosande utan säkerhetsfolk i Kungsträdgården på nattkröken? De säkerhetsåtgärder som omgav besöket borde han ha känt till.

Den man som träffades av det dödliga skottet var en svensk generalmajor vid Kustartilleriet. Wång sköt sig själv direkt efter attentatet.

Tsar Nikolaus II försökte trevande att modernisera Ryssland efter västerländskt mönster. Men han var alltför svag och viljelös . Dessutom var han omgiven av dåliga rådgivare. Dit hörde framför allt hustrun Alexandra Fjodorovna och den sibiriske bondsonen Rasputin. Namnet betyder "vällusting". I ungdomen tillhörde han en märklig sekt som lärde att man måste leva i synd för att undfå frälsning.

Efter den ryska revolutionen 1917 abdikerade Nikolaus II och året därpå (18 juli 1918) avrättades han i Jekaterinburg tillsammans med hustrun, sina fyra döttrar, Olga, Tatjana, Maria och Anastasia samt den blödarsjuke sonen Aleksej. En kvinna i Tyskland, Anna Andersson, hävdade senare envist att hon var tsardottern Anastasia och skulle alltså ha överlevt bolsjevikernas mord. Något övertygande bevis på att hon talade sanning hittades aldrig. DNA-analyser, som på senare år gjorts, visade att hon inte var släkt med tsarfamiljen.

Se staren, se staren!

I mars 1917 skrev Erik Axel Karlfeldt I marsvind . Han avslutade dikten med orden: "Hvad bry vi oss om tsaren? Se staren, se staren!" Tsarväldet tillhör historien. Riktigt illa är det däremot att vårens budbärare, staren, är på väg att försvinna. Det ska den visserligen göra så här års. Men nedläggningar av småjordbruk, skogsplanteringar på ängar och åkerlyckor, ett minskat bete och stora tunga jordbruksmaskiner som plattar till marken gör att fågelarter som lever av insekter och maskar minskat i antal och inte längre är så vanliga.

Fåglar är mer än bara fåglar. De är en del av vår kultur.