Magi, droger och medicin

De här gamla annonserna är hämtade ur Svenska Amerikanarens Almanack 1930. Farfar hade ett par stycken. Troligtvis hade han fått dem från sönerna i Kanada. Jag har scannat bara två. Det finns flera.

Alla hade ett gemensamt - metoder eller preparat för behandling av sjukdomar av olika slag fanns. Det handlade om sjukdomar som hämorrojder, svaghet i blåsan och reumatism. Eller som exemplen här visar - struma, astma och höfeber. Men ingenstans stod vilka typer av preparat eller vilka metoder det var frågan om. Alltså kan det vara i princip vad som helst.

Alltsedan människosläktets början har magi använts för att bota sjukdomar, jämsides med örtmedicin. De flesta "läkemedel" hämtades i begynnelsen ur växt- eller djurriket. Den läkande kraften hos vissa växt- och djurdelar upptäcktes oftast av en ren slump. Kunskaperna fördes sedan vidare från generation till generation.

I en av annonserna nämns opium. Det användes som rogivande, smärtstillande och hostlindrande läkemedel. I slutet av 1800-talet ansågs opium till och med vara en undergörande medicin.

Sherlock Holmes, berömd detektiv i Arthur Conan Doyles böcker, brukade ju dra sig tillbaka för att tänka med hjälp av en lugnande opiumpipa. Doktor Watson reagerade alltid med förskräckelse. Det visar att det trots allt fanns en medvetenhet om opiumets faror i 1800-talets England.

Opium ersattes så småningom med de nya och "totalt ofarliga" bensodiazepinerna - tills man upptäckte att de var lika beroendeframkallande som opium och gav allvarliga biverkningar.

Det kom att dröja ända in på 1960-talet innan man på allvar förstod farorna. Fram till dess betraktades de flesta droger som helt ofarliga. I Sverige användes exempelvis hasch som medicin mot kikhosta och som smärtstillande medel ända fram till 1950-talet.

Nu läser jag i dagens Aftonbladet att vi svenskar är sjukast i hela världen. Ångest (och depression) är tydligen många svenskars arvedel. Så där en halv miljon lär äta nervlugnande medicin, säger statistiken. Vad säger det om samhället? Att folk mår dåligt och måste äta piller för att stå ut? Eller att läkaren inte orkar eller har tid att ta reda på vad det är som fattas en?