Vykort. Dalälven, Krylbo
FÖRLAG: BRÖDERNA HOLM & C:O, KRYLBO
"Brefkort" var ett billigare alternativ till brev. Det introducerades i Sverige den 5 maj 1871. Ur postal synpunkt är kortets bildsida dess baksida och adressidan med plats för frankering dess framsida. För gemene man är det mera bekvämt att tala om bildsida respektive adressida. Både brevkort och vykort bär på sitt eget lilla vis information om en annan tid.
Vid sekelskiftet "vyades" det enormt. Verkligt populära blev vykorten i Sverige i samband med en kraftig sänkning (!) av portot 1902. Då lär antalet postbehandlade kortförsändelser ha ökat från cirka 1 miljon 1897 till cirka 40 miljoner åren 1903-04.
I december 1904 blev det tillåtet att skicka tudelade kort till Sverige. Året därpå, i maj 1905, tillät man att sådana kort även fick skickas från Sverige. Det var en stor omvälvning, när adressidan tilläts bli delad -en halva för frimärket och adressen och den andra halvan för meddelandet. Bildsidan blev då i sin helhet fri för vyn och det blev betydligt mer plats att skriva på. Det tudelade kortet sammanföll ungefär med en annan reform i Sverige, nämligen stavningsreformen 1906, då många "f"-ord blev till "v"-ord, - "brefkort" blev "brevkort".
Den 7 april 1906 signerade ecklesiastikminister F. Berg den kungliga förordningen som avskaffade de gamla stavningarna. "Dt" för t-ljud blev "tt". "F, fv och hv" blev "v". Redan 1898 hade Berg efter framställning till Svenska Akademin lyckats förändra "ansigte" till "ansikte" och "qvinna" till "kvinna". Men man drev lite med minister Bergs isländska förnamn som var Fridtjuv, då han även efter reformen 1906 fortsatte att stava sitt namn med dt.
Vykortet är ungefär jämngammalt med telefonen. Det tycks ändå ha hävdat sig bra i konkurrensen. En förklaring kan vara, att det dröjde åtminstone ett par decennier innan telefonen var mera allmänt utnyttjad. Kommunikation via vykort skiljer sig ju också från kommunikation via telefon - ett meddelande på ett vykort kräver inte nödvändigtvis ett svar. Att korten så snabbt vann terräng berodde förstås också på att fler och fler blev läs- och skrivkunniga.
Gränsen för vad som var passande att visa på bildsidan bevakades noga i det oskarianska samhället. Vykortsbilderna överskred sällan den utstakade normen. Kameran ljuger inte, men äldre tiders retuschörer lurar ofta den, som försöker datera ett vykort exakt. Under tjugotalet började man medvetet göra vykorten mera neutrala för att de skulle kunna säljas under en längre tidsperiod. Sällan ser man människor på de gamla vykorten.
(Fakta hämtade ur boken: Gamla vykort, skriven av Ulla Ehrensvärd. Bonniers 1972).
Semestertider är vykortstider. Men vilken Kirunabesökare skulle idag köpa ett nyproducerat vykort på stadshuset i Kiruna? Däremot skulle kanske många vara intresserade av att köpa fotografen Borg Meschs äldre vyer.
Vi svenskar gillar att skicka vykort. Tre av tio svenskar skickar vykort minst en gång i månaden. Det visade en undersökning som SIFO genomförde i förra året på uppdrag av Posten. Men vykortsskickandet varierar. Smålänningar, gotlänningar och ölänningar skriver i genomsnitt vykort något oftare än andra svenskar. Norrlänningar skickar minst antal vykort. Det finns också tydliga skillnader mellan könen. Kvinnor skickar vykort dubbelt så ofta som männen. Här finns statistiken i sin helhet 4 Posten
