Svenska Amerikanarens Almanack
"Den Bästa Gåfvan",
Så står det på insidan av almanackan.
"Genom att sända Far, Mor, Syster, Bror, annan släkting eller Vän i Sverige, SVENSKA AMERIKANAREN gifver Ni dem en gåva, som varar i långa tider och de påminnas hvarje vecka, att Ni har dem i tankarna. Lika ifrigt som Ni själf söker nyheter från hembygden, lika ifrigt leta de i tidningen efter nyheter från den trakt, det land, där Ni slagit Er ned".
Vad innehöll almanackan?
Jag har två stycken, en från år 1929 och en från 1930. Innehållet i de båda årgångarna är ganska lika. Mycket som införts i 1929 års årgång återkommer i nästa årgång.
Där finns porträtt av president Hoover och vicepresident Curtis, porträtt av Svenska Amerikanarens utgivare, redaktion och affärsavdelning och porträtt av frivilliga medarbetare och resande representanter.
De frivilliga arbetarna har namn som Agnes Carlsson, "Kalle i Dalen", Emma Svensson, G. N. Swan, Elsa Fusdal, Ch. F. Lindstedt, Aksel Westerlind, "Gökendal", J. E. Rosenberg, "Mossby", G.O. Westman och John W. Berglund.
Korta artiklar finns med rubriker som "Nyaste bestämmelser om immigranter", "Det nya Europa", "Svenska kungahuset", "Hur man får första papperet", "Om testamenten och ett par andra saker", "Luftseglingens landvinningar" och det finns också en del statistiska uppgifter.
Almanackan innehöll många annonser.
Klickbara annonser!
Statistik
Vid folkräkningen 1920 var antalet svenskamerikaner drygt 1.450.000 personer, om man räknar samman de i Sverige födda och "andra generationen" svenskar. Minnesota hade flest svenskamerikaner och South Carolina minst antal.
Klimatet och naturen i Minnesota, Illinois och grannstaterna liknade Sveriges - vidsträckta skogar, småsjöar, fiskrika floder och slättbygder som var odlingsbara.
I sydstaterna var den bästa jorden redan upptagen. Städerna var få. I södern var det varmt och ett helt annat klimat än vad nordbor var vana vid.
Bakom siffrorna i tabellen döljer sig många olika människoöden. De som dukade under av sjukdom eller andra umbäranden skrev sällan eller aldrig hem. Det finns ingen statistik som kan beskriva hur många av de här utvandrarna som lyckades eller misslyckades där borta. Det går inte att mäta.
Vilken definition ska man i det här sammanhanget lägga på begreppen "att lyckas" respektive "att misslyckas"?
4 kommentarer:
Jag såg att gåtan om svenskfödde "Nicolaus Gustafsson" är löst!
Smulan
Jag har uppdaterat med en ny länk. Det gick otroligt fort att hitta Gustafsson från Vissefjärda. Har du hittat den man du sökt efter i USA?
//Karin
Nix! Kenneths farfars halvbror är borta - inga spår, bara indicier. Tråkigt.
Märkligt att han bara har spårlöst försvunnit....
Jag har sökt efter en dotter till Botilda (Thilda) och Anders Andersson. Jag vet att hon levde på 1950-talet - men inte var.
En kvinna vid namn Sofie Philon skickade mig ett långt svar som bl a innehöll detta: - "index contains a reference to Anney Anderson in the 1911 returns for Winnipeg, Winnipeg, Manitoba (District 24, sub-district 33, page 1, microfilm reel T-20347).
The actual census page indicates that the Head of the Family immigrated from Sweden to Canada in 1903 and the mother immigrated from Sweden in 1906 and got naturalized in 1910.
Unfortunately, we have no means of knowing if this relates to the family you are looking for" -.
Skicka en kommentar